När en sinko blir kalvsjuk nästan en månad tidigaren beräknat får man väldigt dåliga vibbar och när det dessutom går flera timmar utan att det händer nåt får man ännu sämre vibbar. När man sedan går in och känner efter kalven och konstaterar att den ligger i läge och man inbillar sej att det rycker lite i ena benet blir man fundersam. Man börjar dra och när huvudet är ute blir man först väldigt förvånad och fullkomligt överlycklig när man inser att kalven faktiskt lever!

Är inte livet fantastiskt?? Mot alla odds så är det en pigg liten krabat som kommit till världen, dock väldigt liten. Får forska imorgon och kolla upp semineringar på henne.

27år går fort!! Herregud!

En nyfödd plutt kvar att ta hand om innan jag kan sova. Råmjölk är på värmning, bara att vänta... Ha en bra kväll alla :)

Det finns dagar när man skulle kunna offra ena foten, lätt! Bara för att få sova. Idag är just precis en sån dag. Men mkt står på schemat och om man bara håller igång så brukar man ju kunna vakna till lite :)

Om man inte heter skrållan förstås

Precis hemkommen från kvällens styrelsemöte. Dåligt med uppdatering men är alldeles för trött för de nu. Lovar att mej i kragen imon! :) på återseende!

De blir tämligen fullt i sängen med två hundar, lycka! <3

Ikväll så äntligen, min första kvigkalv efter valpas! Som jag har väntat och väntat! Har bara fått pojkar efter honom tidigare och har säkert seminet med honom i två år nu.

Ytterligare en kalv är på väg ikväll :)

När man har ett litet vilddjur på 4,5 månader som har insett att hon börjar bli stor och når alldeles för mkt får man valpsäkra ;)

Konstiga kalvar vi har här! ;)