Välkommen till min alldeles egna nyårskrönika!!

2012 har varit ett händelserikt år, ska göra ett försök att minnas tillbaka till alla tokigheter som hänt här:)

Det allra första som kommer upp i huvudet på mej när jag tänker 2012 är en av mitt livs jobbigaste dagar, den dagen när vi tog belsutet att min stora kärlek skulle få somna in.

14 underbara år fick vi med honom och det går inte en dag utan att vi tänker och pratar om honom. Han va bara världens bästa Zorro, saknaden är så enorm!

Men jag är samtidigt så tacksam över alla fantastiska stunder vi hade med honom, han har verkligen varit en stöttepelare för oss alla i familjen när det har varit lite tufft.

Tuva förlorade sin bäste vän, hon avgudade verkligen Zorro och ni som har hund, ni vet hur djupt en hund kan sörja. Va verkligen en tuff tid för oss alla!

Vila i frid, älskade Zorro   

Men som tur är så har ju även året inneburit mycket skratt och glädje :)

Den 25 februari var det äntligen dags för min andra start i Tjejvasan, nervös, förväntasfull och lite orolig stod jag där på startlinjen. Hade bara några veckor innan skadat svanskotan och hade knappt kunnat åka skidor efter de. Skulle jag klara dom tre mil till mål?!

Jo men visst! Allt går bara man vill! ;)

Två sjuuukt nöjda och trötta tjejer efter målgången i Mora!

Och det bästa är att snart är det dags igen, mindre än två månader kvar nu! Längtar!

Hemma på gården har det också skett stora förändringar det här året. Både ensilaget och kalvarna har fått ett nytt hem! 4 nya plansilofack har byggt och dom minsta kalvarna har fått flytta in i kalvhyddor. Och så bra det blev!

Skördemässigt så har de ju minst sagt varit ett väldigt knepigt år, måste säga att jag har haft fruktansvärt flyt med ensilaget iår. Fyra skördar har vi kunnat bärja utan en endaste droppe regn i fodret!! Dessutom har vi lyckats få riktigt bra värden i alla fyra skördar! Nöjd? OOOh JA!

Men visst fanns det stunder när det kändes lite hopplöst och det bara regnade, regnade regnade och regnade!

Har även upplevt en av de bästa kvällarna EVER i mitt liv, den 12september gästades globen av Nickelback och Daugtry och gissa vem som var där? :)

JAG såklart!

Får gåshud bara jag tänker tillbaks, vilken spelning, vilken stämning och vilken kväll!!

På gården fick vi en ny kompis.

Lillkatten

Visserligen är hon inte så liten längre men har fortfarande inget namn till lilla fröken vilddjur, illa?! Hon vet verkligen inte hur man är still två sekunder och är överallt och lite till ;)

Därför var det svårt att hitta "normala" bilder på henne :)

I somras tog jag, mamma, pappa och syster en ledig eftermiddag och begav oss hemåt småland. Det var precis innan Zorroplutten blev sjuk... Vi åkte till vårt gamla "badställe" där vi alltid badade när vi bodde "hemma". En underbar vik, alldeles ifred utan folk! Underbart! Inget man är bortskämd här med direkt.

Tuva som aldrig badat annat än i ån här trodde nog inte de va sant när vi kom ner till viken, ser henne än idag framför mej hur hon tvärstannar och bara tittar ut över vattnet och sen på mej, är det här verkligen på riktigt? Får jag verkligen bada här? Jag skrattar och frågar henne om hon inte ska skynda sej i? Hon slänger mej en blick till och sen är det bara full fart i vattnet som gäller! Lyckligare hund fanns då inte att hitta :D

Några händelser som förutom allt vanligt slit gjort lite extra minnen hos mej :)

Men bjuder med på några bilder plockade ur vardagen här på gården...

Hoppas och håller tummarna för ett kanon 2013 med massor av möjligheter och spännande utmaningar.

Sista kvällsrundan hos kossorna för de här året.... Än så länge verka allt lugnt och fint. Håller tummarna för att de inte blir för mkt fyrverkerier här omkring inatt! Ska själv försöka sova nu innan de smäller igång allt för mycket.

Önskar er alla ett riktigt gott 2013!!!

Tuff,lång och lite påfrestande dag... Men är nu äntligen klar för dagen. Hade 5 kor att seminera ikväll och det drar gärna iväg lite då... Hoppas hälften blir dräktiga iaf :)

För några veckor sen började en av mina dräktiga kvigor svullna upp i ena foten, det hela gick på bara någon timme. Hade ute veterinär nästa dag och vi kunde inte diagnostisera vad svullnaden berodde, såg inte riktigt ut som ett benbrott heller. Vi satte henne på pencilinkur men inget hände. Vi vet fortfarande inte vad som kan ha hänt... Bestämde mej för att ta bort henne innan jul, då gick det hål på svullnaden och jag valde att avvakta för att se om de kunde dränera sej själv. Men tyvärr så verkar inte de funka heller. Så idag när veterinären ändå var på besök var jag tvungen att fatta snabba och jobbiga besut. Till det hela hör det till att kvigan nu bara har tre veckor kvar till kalvning. Så mitt beslut stod mellan: avlivning, avlivning och försök med akut kejsarsnitt efter de eller att sätta igång henne och hoppas på att hon klarar av en kalvning och sen efter de ta bort henne... Jobbigt!

Maximal ångest! Valde till slut att sätta igång henne och se vad som händer. Vet att det ändå inte går att rädda kvigan men ska försöka klara kalven iaf. Vet ju inte om den är redo att komma ut tre veckor för tidigt men känns inte som jag har så mkt att förlora....

Är med tungt hjärta jag nu går och lägger mej. Har jag valt rätt? Eller utsätter jag henne för onödigt lidande genom att försöka rädda livet på hennes kalv?

Värsta hålligånget på de här damerna idag. Den ena är så svettig och varm att de ångar om hela henne. Skulle inte förvåna mej om de går att steka ett ägg på hennes rygg ;-)

Ånga va inte så lätt att fastna på bild men om man tittar noga på den svarta i mitten så syns de lite iaf...

Och jag, pappa och Tuva (såklart!) har varit ute på en helt underbar skidtur efter mjölket ikväll, stjärnklart och månen har lyst upp så fint! Var iof rätt så svåråkt på den hårda skaren men bara känslan när vinden biter i kinderna, knasandet under skidorna och Tuvas totala lycka att få springa runt och nosa i harspår och annat kul hon hittar i snön räcker gott och väl för mej!! :) Hoppas på fint väder imonkväll med så vi hinner ut en sväng. Sen verkar de ju som mildväder är på väg hitåt, hoppas meterologerna har sjukt fel den här gången :P

Tog in stumpen i kalvningsbox ikväll, äntligen va hon kalvsjuk! Tittade till henne så fort jag kom hem nu och då va de redan klappat och klart! Duktig höna! :)

Dock, dock, dock blev nu min fina svit på sex kvigkalvar i rad bruten, men han är galet söt för de!! Fast hade ju hoppats på ett litet flickebarn... men men.

Bäst och ladda för nästa mjölkpass, gonatt!!

...i gamla lagårn och pysslar lite ikväll. Brorsan som vanligtvis håller i strängarna här har ledigt ikväll. Trivs verklig i min gamla uppbundna lagård. Ibland saknar jag att gå här nere o mjölka för visst är det nåt speciellt med knö in sej mellan de stora magarna och mysa lite medans man mjölkar. Nu bor de bara sinkor och dr kvigor här.. Men de funkar bra de med :-)

Annandag jul, ännu en jul lider mot sitt slut. Idag har jag och brorsan varit själva med allt. Har flytit på så himla gott, inget strul eller nåt. Korna har skött sej exemplariskt ikväll när jag varit själv stora delar av kvällen tills brorsan var klar i den andra lagårn. Är så himla härligt att gå och mysa i lagårn när allt flyter på :)

Under mjölket så bestämde sej äntligen 1050 för att kalva, tyckte hon hade verkat lite orolig tidigare på dagen. Allt gick fint, hörde nere från gropen hur hon tog i och sprang och kollade till henne med jämna mellanrum. Till slut tystnar hon och jag springer upp och ser ett litet svart knyte som mamman är i full gång och slickar torr. Nyfiken som jag är så var jag ju tvungen att smyga in i boxen och kolla sorten. Kviga! Sjätte kvigkalven i rad och första kvigkalven efter Bookem :)